Tessans liv och tankar...

TV 3 kör ett program som heter Generation Fett. Har aldrig sett det och kommer högst troligt att inte titta på det heller. Förra veckan höll jag nämligen på att spy bara av att se trailern. Jag klarar helt enkelt inte av att se smällfeta människor. Ni får döma mig hur ni vill men så är det bara. Jag är själv överviktig och det kanske finns folk som vill spy när de ser mig också men jag menar alltså människor som är så högt över normal-BMI så att skalan tar slut. Jag avser de som har kanske 60-100 kilos övervikt. Det bara vänder sig i magen. Det är inte meningen att kroppen ska se ut på det sättet.

De senaste dagarna har diskussionen tagit fart eftersom Katrin Zytomierska (f.d Schulman) tyckte att Loulous framträdande i Idol förra veckan var "äckligt" när hon stod och vaggade på scenen barfota. Eftersom Katrin tydligen tror att alla tjockisar är dumma i huvudet och allmänt frånstötande så antar jag att det var Loulous vikt hon syftade på. Personligen tycker jag att det är görkul att Loulou med en sådan talang har gått hela vägen till final men som jag har bloggat om tidigare så skulle hon behöva gå ned i vikt och främst då för hälsans skull, men hon är absolut inte så överviktig så hon är äcklig.

Blev lite småförbannad när två unga tjejer, som var nominerade i Svenska hjältar-tävlingen i Aftonbladet, sa i en intervju att de minsann tyckte det var snyggt att vara överviktig och tjock. De har till och med startat en blogg som hyllar tjockis-idealet. Detta är också ett argument man hör av många extremt överviktiga. De tycker att de är snygga och poängterar att de vill vara överviktiga och om just detta ämne ska dagens Generation Fett handla om. En kvinna som hetsäter för hon vill bli världens fetaste kvinna. Är inte det sjukt så säg?
Jag tycker att det känns som att de som säger att man är snygg när man väger 150 kilo bara säger detta för att det är den lättaste vägen att ta. Då behöver inget jobbigt göras för att de ska komma iform igen.
"Jag är 25 år och väger 120 kilo. Jag kommer troligtvis inte leva när jag är 45 men det är OK för det är snyggt att vara fet". Trovärdigt. Icke. Att propagera för fetma är lika farligt som att visa skelettsmala modeller i reklamerna. Kroppen mår inte bra av varken det ena eller det andra.

Själv har jag i stort sett i hela mitt liv kämpat mot övervikten. Jag har, förutom en extrem-rusch med Viktväktardiet för åtta år sedan när jag gick ner 13,5 kilo på två månader, aldrig bantat på riktigt. Jag vägrar helt enkelt för jag tror inte på hårdbantande. Ibland har jag lyckats hålla min idealvikt men oftast inte. Innan jag blev gravid vägde jag 60 kilo och var kanske i mitt livs form. Nu två år efter Angelinas födsel har jag fortfarande 17 kilo av de 40 jag gick upp att få bort, men det är lättare sagt än gjort men grejen är att jag ändå försöker. Jag vet att de där 17 kilona blir en större hälsorisk för varje år som går och eftersom jag har både typ2-diabetes och hjärt/kärlsjukdomar bland mina nära släktingar så måste jag banne mig se till att de där kilona försvinner till slut så att man i alla fall har gjort det man kunnat för att minimera riskerna.