Båttur till Sellre

Här kommer lite bilder från helgens tur med "Millan"...


Ett något snett fotografi från slussen i Krokfors. Är inte lätt att balansera systemkamera, hålla i en tamp och mota ned Lina i luckan samtidigt som Peter gormar att jag minsann ska dra in båten...


Lina kikar ut i sin älskade lucka....


Framme på Restön som är Silleruds Båtklubbs ö. Här är det jättefint och allt är i perfekt ordning. Det finns till och med en gungställning så gissa om Angelina blev glad!


Vi var vrålhungriga när vi kom fram så skeppskocken satte fart med att göra...


...Gräddstuvad pytt. Nam, nam...


För Lina blev det "spytt-i-panna" istället. Av någon anledning så spyr hon varje gång hon äter denna maträtt. Tror inte att hon tuggar potatisen ordentligt så hon sätter i halsen...usch å fy....


Blåbär fanns det gott om på ön och jag och Lina plockade och åt...


Skulle ta en bild på den fina lilla viken och så kom Lina och gungade in i bilden...Tjohej!


Viken utan Lina...


Man har satt tak över grillplatsen och så såg det inte ut sist jag var här. Perfekt ifall det regnar. Det gjorde det dock inte den här kvällen...


Badprinsessan nummer ett ska ta sitt andra dopp för dagen. Jorå jag var allt i jag med men jag har blivit lite bortskämd med att bada i 22 grader och då känns 19.5 grader lite kyligt...


Åååå däär plumsade hon i...


Plask, plask...


Lina tar sig fram ganska bra på sitt egna lilla sätt. Snart dags att lära henne simma på riktigt tror jag...


Innan kvällen kom så var vi ett ganska stort gäng på ön. Pappa kom ut en sväng och hälsade på. Sen var det två familjer från Göteborg som också var där. De var fem barn och fyra vuxna i en båt som var lite större än vår men ändå...snacka om att ha tålamod med tanke på att ingen av barnen var över tio år...
På kvällen satt vi vid elden och grillade och pratade om ditten och datten innan det var dags att kojsa vid halv tolv-tiden...


På morgonen vaknade vi till spöregn och blåst. Inte direkt vad vi hade väntat oss..Till råga på allt så funkade helt plötsligt inte vindrutetorkarna men gissa vem som fixade dem...Nöjd är han dessutom...


Det var allt en jädrans tur att han ordnade upp de där torkarna för Västra Silen visade sig inte direkt från sin bästa sida. Eftersom jag är en aningens känslig för vågor (hur mesiga de än är) så körde jag nästan hela vägen hem....Den sista biten mådde jag ganska pest så då fick Peter ta över medan jag låg och vilade lite. När vi sedan skulle in i hamn och jag var tvungen att gå ut i ett svinkallt skyfall för att ta emot så konstaterade jag med hackande tänder att det är allt bättre att leva båtliv när det är fint väder...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback