Bröllop på Solbacken!
Då har det blivit dags att berätta lite om lördagens bröllop som jag och Peter upplevde. Bröllopsparet var Magnus och Helena. Magnus är en gammal klasskompis till Peter från Karlstad-tiden som numera huserar i Örebro. Jag har bara träffat Magnus sisådär 4-5 gånger och Helena en gång när jag köpte hennes BMW men båda två är människor som man bara måste älska på direkten. Snälla och goa på alla sätt.
Vi kom iväg efter lite om och men på lördagsförmiddagen (var ju som bekant inte så jättepigga). Vi hade både en karta samt två GPS.er med oss så vi trodde inte att det skulle bli några problem. Vi hade lite fel...
Fram till Kil gick det bra, men sedan följde Terése kartan och lurade upp Peter på Arvikavägen vilket var helt galet. Vi fick vända. Litade istället på GPS:en och hamnade på en ganska krokig och liten väg som följdes av flera krokiga och ännu mindre vägar. Klockan gick och började närma sig halv två. Jag var hur nervös som helst och tänkte att: "nu hamnar vi helt fel och missar hela bröllopet!". Men inte då. Teknikens under ledde oss rätt och några minuter över halv två stod vi på plats. Puh!
Hann att få i oss lite förfriskningar innan själva bröllopsceremonin startade i äppellunden klockan två. Solen sken och utsikten var helt makalös. Det hela var otroligt romantiskt och det var mer än en tår som fälldes. Efteråt skålades det i bubbelvatten och blåstes såpbubblor. Prästen som ville sälja sin bok var hysteriskt rolig tyckte jag....
Efteråt förflyttade vi oss upp på soldäcket för att bekanta oss med våra bordsgrannar. Vi hamnade bredvid Magnus syster Anna-Karin med make, tre damer från Irland och kökschefen på Stora hotellet i Örebro med sambo. Alla var naturligtvis supertrevliga. Vi värmde upp med en musiktävling som vårt bord vann med ynka 1,5 poäng.
Sedan var det dags för middagen. Och vilken middag...ojojoj...det märks att Magnus är i restaurang-branschen vill jag lova. Det bjöds på anka, lax, parmaskinka, ceasar-sallad, potatissallad, flera olika sorters bröd med goda dip-blandningar. Allt bara smalt i munnen och vi åt så vi storknade. Desserten var inte sämre den. Små muffins med rabarber och vanilj, biscotti och en pannacotta som var himmelsk!
Under middagen bestämde sig vädergudarna att öppna himlen och det regnade så vi knappt hörde vad vi sade. Tur att det fanns både väggar och tak på partytältet. Sedan ljusnade det upp och blev återigen fint väder.
En del tal blev det också. Helenas tal till Magnus var helt magiskt och inte ett öga var torrt. Inte heller när barnen höll tal till sin mamma....Snyft snyft!
Magnus lillebror Anders fyllde 30 samma dag och fick granplantor som skulle i jorden inom 24 timmar....
Framåt kvällen började det festas till och "baren" i växthuset blev mer än väl välbesökt. Vi drog undan några bord och satte igång med dansandet. På slutet hoppade jag in och DJ;ade och körde ett potpurri med gamla godingar. Då var det fullt partaj vill jag lova och dans både på borden och golvet.
Peter kunde inte låta bli...
Ja vad säger man? Är det party så är det....
Framåt tvåtiden så orkade vi helt enkelt inte mer. En del for hem men en hel del stannade kvar och inkvarterade sig i stora huset, bilar och småstugor runtikring. Vi fick sova inne i stora huset och hade en av irländskorna bredvid oss som snarkade som en hel karl. Vaknade på morgonen och trodde att hon skulle svälja sig själv!
Vi var ett ganska lamt gäng på morgonen kan man lugnt säga. Några var så bakfulla att de fick gå ner till sjön och doppa sig. Själv orkade jag inte ens pallra mig dit. Mådde lite småilla så jag fick inte i mig värst mycket av frukosten.
Åkte hem vid ett-tiden.
Ska man sammanfatta allt så var det ett drömbröllop. Underbart brudpar som passar ihop som handen i handsken, trevliga människor, god mat, fin utsikt och ett sjuhelvetes party. Tack Magnus och Helena för att vi fick vara med.
Vi kom iväg efter lite om och men på lördagsförmiddagen (var ju som bekant inte så jättepigga). Vi hade både en karta samt två GPS.er med oss så vi trodde inte att det skulle bli några problem. Vi hade lite fel...
Fram till Kil gick det bra, men sedan följde Terése kartan och lurade upp Peter på Arvikavägen vilket var helt galet. Vi fick vända. Litade istället på GPS:en och hamnade på en ganska krokig och liten väg som följdes av flera krokiga och ännu mindre vägar. Klockan gick och började närma sig halv två. Jag var hur nervös som helst och tänkte att: "nu hamnar vi helt fel och missar hela bröllopet!". Men inte då. Teknikens under ledde oss rätt och några minuter över halv två stod vi på plats. Puh!
Hann att få i oss lite förfriskningar innan själva bröllopsceremonin startade i äppellunden klockan två. Solen sken och utsikten var helt makalös. Det hela var otroligt romantiskt och det var mer än en tår som fälldes. Efteråt skålades det i bubbelvatten och blåstes såpbubblor. Prästen som ville sälja sin bok var hysteriskt rolig tyckte jag....
Nygifta! Magnus och Helena
Efteråt förflyttade vi oss upp på soldäcket för att bekanta oss med våra bordsgrannar. Vi hamnade bredvid Magnus syster Anna-Karin med make, tre damer från Irland och kökschefen på Stora hotellet i Örebro med sambo. Alla var naturligtvis supertrevliga. Vi värmde upp med en musiktävling som vårt bord vann med ynka 1,5 poäng.
Kolla den utsikten från soldäcket!
Sedan var det dags för middagen. Och vilken middag...ojojoj...det märks att Magnus är i restaurang-branschen vill jag lova. Det bjöds på anka, lax, parmaskinka, ceasar-sallad, potatissallad, flera olika sorters bröd med goda dip-blandningar. Allt bara smalt i munnen och vi åt så vi storknade. Desserten var inte sämre den. Små muffins med rabarber och vanilj, biscotti och en pannacotta som var himmelsk!
Under middagen bestämde sig vädergudarna att öppna himlen och det regnade så vi knappt hörde vad vi sade. Tur att det fanns både väggar och tak på partytältet. Sedan ljusnade det upp och blev återigen fint väder.
En del av maten-hann aldrig ta en bild när bordet var färdigdukat
Magnus satt lite tokigt till och fick lite regn på sig
En del tal blev det också. Helenas tal till Magnus var helt magiskt och inte ett öga var torrt. Inte heller när barnen höll tal till sin mamma....Snyft snyft!
Såhär glad blev Anders då när han insåg vad han måste göra på söndagen....
Den här underbara lilla irländska damen heter Jackie och ledde allsången av irländska folksånger vid vårt bord...
Vi kontrade med att "Å vad det är skönt att va naken" är en gammal traditionell svensk folksång med minst hundra år på nacken. Här vickar Magnus på baken. Irländskorna ÄLSKADE den låten....
Undrar vad de här står och filosoferar om?
Framåt kvällen började det festas till och "baren" i växthuset blev mer än väl välbesökt. Vi drog undan några bord och satte igång med dansandet. På slutet hoppade jag in och DJ;ade och körde ett potpurri med gamla godingar. Då var det fullt partaj vill jag lova och dans både på borden och golvet.
Puss puss
Peter kunde inte låta bli...
Ja vad säger man? Är det party så är det....
Framåt tvåtiden så orkade vi helt enkelt inte mer. En del for hem men en hel del stannade kvar och inkvarterade sig i stora huset, bilar och småstugor runtikring. Vi fick sova inne i stora huset och hade en av irländskorna bredvid oss som snarkade som en hel karl. Vaknade på morgonen och trodde att hon skulle svälja sig själv!
Vi var ett ganska lamt gäng på morgonen kan man lugnt säga. Några var så bakfulla att de fick gå ner till sjön och doppa sig. Själv orkade jag inte ens pallra mig dit. Mådde lite småilla så jag fick inte i mig värst mycket av frukosten.
Åkte hem vid ett-tiden.
Ska man sammanfatta allt så var det ett drömbröllop. Underbart brudpar som passar ihop som handen i handsken, trevliga människor, god mat, fin utsikt och ett sjuhelvetes party. Tack Magnus och Helena för att vi fick vara med.
Kommentarer
Trackback