Kortklippt igen!
Nu känner jag mig som en ny människa igen! Det långa stökiga, bökiga, krulliga barret är borta och ska så förbli en lång tid framöver! Blev inget bloggande igår eftersom en viss liten "krötis" vägrade att sova. Somnade snällt vid sju. Vaknade vid nio. Somnade vid kvart över nio och vaknade vid tio igen. Då fick hon vara uppe och härja en stund när jag tittade på "The Tudors". Sen somnade hon tack och lov för natten.
Långdag på jobbet idag och sen iväg på boxning. Ingen rast och ro idag heller. Innan den här veckan är över är jag nog rätt slten misstänker jag....
Nä dags att göra något....
156 poäng!!!!
Ganska mycket folk på jobbet. Kändes riktigt kul eftersom det inte precis har varit mycket jobbande för mig på sista tiden. Härligt med lite omväxling ifrån alla sjukdomar.
Skulle egentligen köpa med mig Thai-mat hem idag men glömde naturligtvis bort att de stänger 15.00. Kom dit tio minuter försent och fick tänka om. Det blev istället en rätt lustig blandning av klyftpotatis med grönsaker, schnitzel och pizza-sallad. Det gick ner det också.
Körde Angelina till morsan och direkt till cirkel-träningen. Idag var vi elva så det var bättre än i söndags. Kände att det blev ordentligt med energi i passet idag eftersom jag hade gjort om en hel del. Svettigt var det i alla fall. Höll på att storkna under stretchen eftersom jag lade på ganska mycket tyngder igår. Har träningsverk i armarna så det bara sjunger om det.
Sen var det bara att kasta sig och hämta Stefan och vidare till tisdagens stora bowlings-duell. Förra gången vi spelade direkt efter träningen så gick det otroligt dåligt så mina förhoppningar var inte så höga. Började inte så bra heller. Fick bara 76 poäng första serien. Stefan´vann den omgången. Sen kom jag in i ett otroligt flow i andra serien och fick totalt 4 strikar och 2 spärrar. Totalt 156 poäng! Rekord!
Johan, Britt-Marie och Johanna var också där och spelade och Johan ville naturligtvis sätta mig på plats direkt så han tjongade till med 167 poäng precis efteråt. Det var hans rekord också. Typiskt att man aldrig får vara bäst....
Kul var det i alla fall, men armarna är rätt slut vid det här laget.
Sen har vi tvättat bilen i biltvätten på Statoil och inhandlat nya vindrutetorkare. Imorgon är det nämligen dags för årets värsta dag, Besiktning! Jag HATAR verkligen bilbesiktning. Det är så illa att jag nästan vill betala någon att göra det åt mig. Vet egentligen inte varför men jag känner mig bara så jävla dum när jag är där. Jag kan ju absolut inget om bilar och dessutom hittar de ju alltid något fel. Dyrt blir det nästan alltid. Skäl nog att hata besiktning.
Hemma igen
MedicinarsenalIdag har det verkligen varit underbart vårväder så jag och Angelina passade på att ta en snabb tur upp till Årjäng. När vi kommer upp så ringer Stefan i panik och säger att montörerna som skulle komma mellan 13.30-15.30 redan är på väg. Då var klockan 12. Hantverkare!!!!
Så när jag kom hem var allt redan fixat. Nu får vi hoppas att allt fungerar som det ska i fortsättningen. Misstänker att det är den den där luftvärmepumpen som har dragit så otroligt mycket ström i vinter. Hoppas det i alla fall...
Anmälde mig till aerobic-kursen i Karlstad om två veckor. Hoppas att jag får vara med. Jag har egentligen inte de förkunskaper som krävs, men jag skrev i min motivering att jag har tränat gruppträning i tio år så jag fixar nog kursen ändå. Skam vore väl annars. Det ska verkligen bli kul. Bara man nu håller sig frisk. Tränade ju igår och jag har inte fått några känningar idag. Däremot var flåset helt bedrövligt! Ska ta en omgång med skivstängerna idag också när Angelina har somnat.
Mamma och Gert kom hem ifrån Vietnam idag, brunbrända och fräscha. De såg inte alls trötta ut fastän de hade varit på resande fot i hur många timmar som helst. Mamma hade naturligtvis köpt med presenter till oss allihop. Angelina fick ett matchande set med linne, shorts, skor och ett armband. Jag fick en ny keps som passar perfekt till min trench-coat och Stefan fick ett par ill-gröna Foppa-tofflor som han blev oerhört nöjd över.
Hade gått upp ett halvt kilo sedan förra måndagen. Inte bra. Däremot hade jag minskat i storlek när jag mätte mig. Bättre. Får försöka att inte fuska för mycket den här veckan och träna som jag ska. Jag har ju faktiskt varit sjuk så det är inte så konstigt att vågen pekar uppåt. ÅÅÅÅÅ vad jag är trött på denna ständiga kamp!
Ser ut såhär
Vill se ut så här...hmmm...har en del att göra
Orolig helg
Peter kom hem oväntat tidigt igår efter en natt uppe i Ösjön. Jovisst hade festen varit blöt, men i stort sett alla hade gått och lagt sig vid nio (!!!) så han mådde ganska OK när han kom hem. Eftersom det var jättefint väder så beslutade jag mig för att ta med Angelina på en promenad runt Strand. Tyckte att hon var så gnällig och trött så hon borde somna.
Det började bra. Angelina satt tyst i vagnen och verkade njuta lika mycket som jag av vårvädret. När vi hade kommit runt Strand och upp på Högerud så var det roliga slut. Angelina fick ett raseri-utbrott utan dess like och skrek och skrek och skrek. Det värsta var att hon försökte kasta sig ur vagnen så jag höll på att få panik. Hela kalabaliken slutade med att jag fick ringa på Peter som hämtade oss med bilen. Så kan det gå...
Angelina innan utbrottet
Än ligger isen på Väster-Sil
Hon fortsatte att vara grinig även när vi kom hem så jag började undra om hon trots allt hade ont i öronen. Ringde sjukvårdsupplysningen som gav oss en tid i Säffle. Det var bara att kasta sig iväg...
Sen ringer Anna och säger att Stefan har fått åka in till Arvika. Han hade vaknat på morgonen med huvudvärk och feber. Han spydde dessutom flera gånger och orkade varken med ljus eller ljud. I Arvika skickade dem vidare i ambulans till Karlstad och han fick dropp. Vi blev naturlligtvis väldigt oroliga. Man tror ju alltid det värsta...
Så småningom fick vi information om att han fått Citodon för värken och att de skulle ta ryggmärgsprover för att se om han hade hjärnhinneinflammation eller annat virus.
Imorse fick vi beskedet att hans inner-bihålor var inflammerade så det var det som orsakat huvudvärken. Gissa om vi kände oss lätttade!!! Han hade fått genomgå en skiktröntgen på huvudet eftersom de inte klarade av att ta ryggmärgsprover på honom. Nu är han i alla fall hemma hos Anna med penicillin och näs-spray. Tack och lov så var det inget värre....
Angelina då? Jodå vi fick komma in till en doktor som var tysk så jag fattade knappt vad han sa, men det var i alla fall inget fel på henne. Bara lite röd i ena örat så det skulle inte förvåna mig om vi måste tillbaka till veckan...
Bara att åka hem igen. Däremot tror jag att det är fler tänder på gång. Skulle kanske förklara varför hennes humör är långt ifrån topp just nu.
Sur. RIKTIGT sur!
Melodifestivalen igår och dags för nya skrällar. Jag måste dock erkänna att jag tyckte att Fridas låt var hemskt medryckande och man blev liksom glad av den....BWO är ju...tja BWO
Har slarvat med maten den här helgen. Igår blev det flottig PIZZA och även smågodis till efterrätt. Men nu känner jag mig äntligen frisk så nu ska jag TRÄNA!!!!
Äntligen lugnt
Själv har jag spenderat cirka fyra timmar av min kväll att försöka få min ärade dotter att sova. Det finns inget som jag finner mer frustrerande än när ungen inte vill sova fastän man ser att hon nästan håller på att kollapsa av trötthet. Då gäller det att var den mest envisa, vilket jag nästan alltid lyckas med...
Sommarstugan vid Ösjön
Nu sover hon i alla fall och vi får hoppas att det varar. Inatt vaknade jag av ljud ute ifrån köket. Då hade hon på något sätt lyckas ta sig över mig och ner ifrån sängen utan att jag hade vaknat. När jag gick upp för att kolla så satt hon på golvet och ritade.Helnöjd...Lite välling fick henne dock att somna om en stund till tack och lov...
Idag har hon i alla fall inte varit lika grinig som igår. Kanske beror det på att hon har fått hela tre glass-strutar av mig...Så nu har hon stått hela kvällen vid grinden och sagt "gass" för hon vill att vi ska gå ner till frysen och hämta mer....Febern har i alla fall gått ner och hon verkar piggare....Tänk om också jag skulle kunna få lite mer energi tillbaka....
Angelina har fått en ny passion här i livet-att rita på allting med sina nya kritor
Imorgon ska jag i alla fall få komma bort lite ifrån hemmalivet. Då ska vi gå ut ett gäng och bowla och käka lite god mat på hotellet. Då får Peter vackert stanna hemma. Ska bli skönt. Visserligen jobbade jag idag men det räknar jag inte som att "komma ut". Det var jäkligt fullt upp idag på förmiddagen och mellan 8 och 10 hann jag knappt andas. A-M ska jobba för mig imorgon så jag slipper att ordna barnvakt. Skönt!
Ska nu sätta mig och kolla in den där Aerobic-utbildningen som är i Karlstad om två veckor. Kan nästan inte missa en sådan chans. Vill inte föreningen bekosta den så får jag väl hosta upp pengarna själv...
Tony Rickarsson var ju hur cool som helst i kvällens Let´s Dance. Jag blir så satans sugen på att lära mig dansa när jag ser det där programmet. Skulle det finnas sådan dansträning här i Årjäng skulle jag haka på direkt!
Nioårs-jubileum
Igår var det exakt nio år sedan som jag och Peter blev ihop. Det är ju alltid svårt att sätta ett exakt datum, men det var den dagen 21/2 1999 som det kändes som om det var vi. Eftersom denna dag alltid infaller exakt en vecka efter Alla Hjärtans Dag så tycker vi att det känns överambitiöst att fira båda dagarna.
Jag sa en gång till Peter att jag inte var så otroligt noga med att han alltid skulle köpa blommor till mig. Antagligen sa jag det för att vara snäll något tillfälle när han hade glömt...Hur som helst så har han verkligen tagit mig på orden när det gäller inköp av blomsterkvastar...de är lätträknade genom åren....
Jag pikade honom litegrann på Alla Hjärtans Dag och sa att det vore minsann kul om han en ENDA enstaka gång kunde överraska mig med lite blommor (särskilt eftersom jag snart inte har en enda levande växt kvar i huset...)
Så igår kom han hem med jättefina blommor till mig. Föga överraskande kanske men ändock väldigt uppskattat.
Något vidare firande blev det dock inte eftersom Angelina inte hade sovit typ på hela dagen så hon grinade och skrek mest hela dagen. Inte så romantiskt med andra ord. Det blev en enkel middag bestående av ris, mexicanagryta och sallad. Sedan blev det tidigt i säng för båda var jättetrötta. Vi får ta det riktiga firandet nästa år när vårt förhållande fyller tio år.
När jag tänker tillbaka på när vi träffades så känns det som en evighet har passerat. Då var jag nyss fyllda arton, bodde i Karlstad, var ute och festade mycket och var van att göra som jag ville. Det blev en ordentlig omställning att plötsligt ha en styvson som då var drygt ett år bara. Ett hus som skulle skötas och massa andra saker som inte var helt problemfria. Det gick långt ifrån smärtfritt alla gånger men man lärde sig av sina misstag.
Vi har haft många motgångar under åren och vårt förhållande har satts på prov åtskilliga gånger, men det har bara fört oss närmare varandra känns det som. Vi vet att vi klarar det bara vi har varandra. Klyschigt? Javisst, men helt sant. Jag skulle inte kunna tänka mig ett liv utan Peter. Så enkelt är det..
Nu är jag rädd
När det var dags för Angelina att titta ut så var jag ko-lugn. Jag ville ju inget hellre än att bli väck den där gigantiska magen som var så förtvivlat ivägen. Hade jag haft fysiken till att springa igång förlossningen så hade jag gjort det. Hursomhelst var jag inte det minsta rädd. Men det är jag nu....
Anledningen är att jag cirka 20 år för sent ska operera bort mina högst hatade halsmandlar. Huga!
Jag kom till ÖNH (Öron/Näsa/Hals-kliniken) idag med inte värst stora förhoppningar att det skulle hända något. Man är ju van att få ett hånskratt eller ett ryck på axlarna när man beskriver sin situation. Men inte den här gången...
Den här läkaren tog det cirka två minuter för att konstatera att "det är klart att du inte ska gå omkring med de där, jag förstår om de är ivägen). Häpet lyssnade jag på honom när han i stort beskrev hur operationen skulle gå till och att det kunde göra gansk aont efteråt så smärtstillande var att rekommendera. Det var där och då jag började haja till. När en läkare säger att det kan göra "lite" ont så vet man att helvetet väntar...
Han ville kolla mina bihålor också och sa att han skulle föra upp en slang med en liten lampa på i näsan. Nänä tänkte jag , men sa naturligtvis inget och höll på att vrida mig ur skinnet när slangen fortsatte där det egentligen ska vara stopp och vidare ner mot munnen. Fyyyyy va läskigt det var!!! Efteråt kändes det som om den satt kvar i flera timmar.... Läkaren tyckte att bihålorna skulle röntgas och att en allergi-utredning skulle utföras. Ordning och reda. Skönt att det äntligen händer något. Synd bara att jag kommer att få spendera mycket tid fram och tillbaka till Säffle....
När jag kom hem så kunde jag ju inte låta bli att gå ut på nätet och Googla om halsmandelsoperationer. Skulle jag inte ha gjort...Jag hamnar nämligen på en sajt där flera som har gjort operationen diskuterar. Alla har så ont att de vill knarka! Tydligen spyr man blod, kan inte äta någon mat, har sårskorpor som lossnar och har så ont att man bara MÅSTE ha starka smärtstillande piller. Det var då jag kände att jag ångrade mig. Jag som har tyckt synd om mig de senaste dagarna. Tycker att det låter som en förlossning som varar i över en vecka liksom....och DET vill jag absolujt inte vara med om....Den som lever får se....
Angelina har inte varit på superhumör idag. Näsan rinner som ett vattenfall, men febern har i alla fall gått ner lite. Den enda mat som jag har fått i henne (förutom välling) är vindruvor så nu blir det nog skoj nästa gång jag ska byta på henne.
Imorgon ska vi vara hemma, men på fredag blir det kruxigare. Då MÅSTE jag i stort sett jobba och jag vet inte riktigt hur jag ska göra. Det blir så omständigt så fort någon blir sjuk. Ringde Glennsan och han lovade att han kunde passa Angelina en stund. Tur att man har en ängel till bror.
Inter var verkligen kassa igår mot Liverpool....
Nu ska jag snart njuta av del 3 av "The Tudors"....och antagligen se ett "Lost"-avsnitt i repris...
Då var det dax igen...
Idag var det dags för den sista familjemedlemmen att insjukna...Strax efter att jag ringt till dagis och frågat om Angelina kunde komma imorgon så märkte jag att hon kändes varm....Letade febrilt efter termometern som visade 39,1 grader...jahaja...Problemen hopar sig....
Imorgon ska jag nämligen äntligen få komma till Öron/Näsa/Halskliniken för att utreda var mina problem med bihålorna kommer ifrån. Passar ju väldigt bra nu eftersom jag själv snart har varit sjuk i en vecka. Inatt sov jag piss-dåligt eftersom jag knappt kunde svälja. Imorse hade hela skiten flyttat sig till bihålorna istället och jag känner varken smak eller lukt. När det sedan började ömma i nacken och febern smög igång igen så fick jag nog...jag erkänner, jag tog en Ipren för att palla med....
De där fotbollarna får jag gå omkring med i munnen....
Vet nu inte riktigt hur jag ska göra imorgon men i värsta fall får jag väl ta med Angelina...Jobba på torsdag kan jag nog i alla fall glömma.
De ringde ifrån service-firman som ska fixa luftvärmepumpen förut...de kommer på måndag och byter ut den! Hurra!!!!
Birger ringde också förut och undrade om jag ville skriva något åt dem på arjang.nu. Självklart ville jag det. Behöver lite hjärngymnastik. Tror att jag ska börja med ett litet reportage om golfklubben. Säsongen börjar ju snart och de behöver all draghjälp de kan få. Blev dock uppmanad att ligga lågt med att skriva om Träningsverken ett tag...hahaha
Kollade in A:s mage idag. Nu börjar det växa ordentligt...Tror dock inte att hon kommer bli en Michelin-gubbe som jag...Inte många blir det...
Hörde på radion att Fidel Castro avgår och att de hoppas på demokratiska val.Hahahaha...hoohoho...det var kul sagt.
Stefan dängde skiten ur mig i Monopol förut så vi var tvungna att spela en gång till så jag fick ta revansch!
Nu ska jag ringa min man och kolla läget....
