Dagisavslutning och premiärpass...

Så är nu en smått hysterisk dag snart till ända. Har nyss fått Angelina till att sova och resten av familjen snarkar också gott. Jag nickade nog också till några minuter men vaknade som tur var till liv igen. Jag har ytterligare några saker jag måste uträtta innan dagen är över....Dessutom så är det lite smidigare att ha väckarklockan redo när man ska upp tidigt imorgon också...

Den här dagen började klockan sex när jag klev upp och började att lassa in saker som jag skulle ha med mig i bilen. Hann precis att göra mig i ordning innan Angelina vaknade. Efter lite protesterande från hennes sida så fick jag på henne den fina sjömansklännigen som morsan hade köpt. Hon såg ut som en alldeles ljuvlig liten docka!


Första anhalten: MVC. Dags för min spruta. Barnmorskan blev också hon alldeles till sig över hur bedårande lill-skruttan var i sin utstyrsel....

Anhalt två: Dagis. Dags för Angelinas allra första dagis-avslutning. Tyvärr blev det i hällregn så regnkappan åkte snabbt på. Barnen fick dock stå under ett partytält och sjunga medan vi andra fick nöja oss med medhavda paraplyer. Jag hade förberett med både videokamera smat vanlig kamera. Tyvärr så var bandet slut redan efter fyra minuters sjungande. Vilken miss!
Angelina var till en början jätteledsen när hon fick se oss men sedan började hon sjunga för glatta livet. Väldigt kul att se. Efteråt fick vi gå in och värma oss och det vankades sommartårta som smakade ljuvligt samt kaffe.

Angelina med i dagisfröken Anns trygga famn


Angelina sjunger med och visar vart magen sitter

Anhalt tre: Jobbet. Efter att ha käkat frukost (tårta) och pussat lillan adjö så var det dags att knega. Mycket folk och en hel del att göra. Stundtals kändes det dock som om det var mer tjöt än det var folk till. Det vill säga: Det var en hel del ganska påfrestande kunder. Det brukar bli så vid storhelger. Folk är stressade och har bråttom och krånglar mer än vanligt. Inget nytt direkt.

Anhalt fyra: Halv sju stod jag uppe vid dansbanan i parken och försökte klura ut hur man satte på strömmen. Det gör man i ett litet rum under scenen och där var det verkligen inte nice att vara. Hur slitet, mörkt och ruggigt som helst. Dessutom stod den nedre dörren helt öppen. Jag hann att tänka: "Tänk om det har krupit in en grävling eller något annat djur som plötsligt hoppar fram. Då skulle jag antagligen dö av rädsla". Skänkte Johanna en trevlig tanke som hade sagt till mig att ta med ficklampan. Fick i alla fall fart på grejerna utan problem.
Vi blev till slut åtta stycken som trotsade regnet och körde ett aerobicpass. Nåja, det bästa med dansbanan är ju att det kvittar om det regnar. Fick tyvärr inte något bra flyt i passet till en början. Jag var jättenervös och krånglade till det i onödan. På slutet bättrade det sig i alla fall lite och jag tror och hoppas att kunderna var trötta och nöjda ändå. Det var ju trots allt mitt allra första arobicpass. Någonstans måste man ju börja.

Anhalt fem: Hämta Angelina hos morsan.

Anhalt sex: Äntligen hemma! Fick lite mat i magen och kollade andra halvlek mellan Tyskland och Portugal innan jag nattade en Angelina som var helt slut. Nu ska jag äntligen duscha, vilket jag inte har hunnit än. Luktar verkligen som ett riktigt äckelpäckel! Sen skulle jag tro att jag sover gott inatt.                       Den söta midsommarstången på dagis

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback