Inget lätt jobb att vara kung....

Försöker att sparka igång mig själv litegrann efter att ha somnat i Snuttans säng i cirka en timme. Man sover på något konstigt sätt så himla bra i den trots att man ligger vikt på mitten. Lite strange faktiskt....
Kosade till det lite etxra och stannade kvar tills hon somnade idag (tror att jag somnade först). Nu måste jag fixa annonsen till NB som ska vara inlämnad senast imorgon. Har dock kvar den senaste jag gjorde så det ska inte behöva ta sådan tid.
Blev glad idag för A. hade fått en jättebra tid till sin barnaerobic efter jul. I A-salen i nya sporthallen dessutom! Trodde inte att det fanns en chans i h-vetet att det skulle finnas någon tid ledig där när det var fullt i de andra salarna. Kanon i vilket fall som helst! Hade varit synd att inte kunna genomföra när man har en instruktör som så gärna vill komma igång med barnverksamhet.

Fick masa mig upp tidigt idag trots att jag var ledig och köra till Smolmark. Vi var segare än segast allihop och det var snorhalkigt på vägen. Körde väldigt lugnt och sansat.



När vi kom hem skulle Angelina absolut se "Tabbies"  igen. Satte på DVD:n och så fick den gå. Den snurrar nämligen om och om och om igen utan uppehåll så då får hon titta när hon känner för det och så stänger jag av när jag har fått nog av allt fnittrande och hoppande. Hittade en annan Teletubbies-film på ICA som jag köpte till henne för att få lite variation. Gissa om jag blev populär!


En annan sak som hon har släpat med sig hela dagen är den här gamla kulpåsen med tillhörande putte-kulor. Påsen är egentligen Glenns som morsan sydde en gång i tiden. Jag hade en med gula initialer men den vet jag inte var den är. Angelina har kastat ur och plockat tillbaka kulorna av och till hela dagen så nu ligger det härliga små saker överallt som riktigt skär upp i foten när man trampar på dem....Lizzie gillade dem också ska tilläggas....

Andréa och Linnéa kom och var barnvakter när jag var tvungen att åka på utvecklingssamtal med Stefan, men det märkte Angelina inte så mycket av för hon sov hela tiden.

Utvecklingssamtalet innehöll det mesta som det brukar göra. Inga större överraskningar. Engelskan gick bäst, som väntat. Han hade gjort riktigt bra ifrån sig på engelskaprovet förra veckan. Svenskan var sådär och matten hände det inte mycket i. Han hade i och för sig inte så dåliga resultat men på lektionerna blev det inte mycket gjort. Gångertabellerna måste övas in så dem får det nog bli lite drillande med antar jag.
Rent socialt så var det lite smågrejer som hade inträffat med samma problematik som förut, d v.s att han lätt brusar upp när han är uppe i varv. Det verkade dock som allt hade lyckats lösas på ett ganska bra sätt utan några större utbrott.
Jag förstår att både rektor och lärare reagerar på dessa saker på ett negativt sätt men för mig är det positiva nyheter. Ett steg i rätt riktning. Jag tror inte att de kan föreställa sig hur det var förut. För mig så känns det som om Stefan verkligen försöker att jobba bort sitt beteende men man kan inte räkna med att allt försvinner över en natt. Därför blev jag lite oroad när rektorn började prata om att Stefan kanske skulle få träffa en kurator samt eventuellt göra om "Repulse"-projektet som han redan har gått igenom en gång på Silbodal utan någon större verkan. För det första blev jag lite paff över att han tog upp det där när Stefan själv var närvarande. Sådana saker tycker jag att man ska ta vuxna emellan första och främst så jag hann inte reflektera över det så mycket just där och då. Sedan när jag satt på väg hem i bilen och tänkte över vad som hade sagts så kände jag instinktivt att det där var inte så bra.
På BUP sade de ju uttryckligen till oss att han skulle bli påmind så lite som möjligt om vad som hade hänt förut. När konflikterna dök upp så skulle vi ta dem för vad de är och inte blåsa upp dem. Om han då är på rätt väg och försöker att jobba med sitt beteende så blir det ju ett rejält bakslag för honom om han direkt ska slussas runt mellan kuratorer och göra massa tester igen. Back to square one liksom. Nä det rimmar illa i mina öron så jag får ta ett samtal med dem om detta utan Stefans medverkan. Jag kanske har fel men det är bara en känsla jag har....


Linnéa-snuttan var i alla fall pigg och vaken när jag kom hem från samtalet.

Spanar in Lizzie...


Fyra månader har hon hunnit att bli nu och är redan stora damen....



Lina är rufsig och nyvaken och undrar vad Linnéa gör där...

Aerobic idag igen och den här gången var det lite manfall, eller rättare sagt kvinno-fall eftersom jag inte har några män med på mitt pass. Sexton stycken blev vi till sist. Stereon hade bestämt sig för att krångla och headsetet fungerade inte heller. Det sprakade och brusade överallt så jag vette f-n vad som har hänt. En hel del skrikande blev det för min del i alla fall. Jag hade inte hunnit käka så bra innan så stundtals höll jag på att snubbla omkull. Inte bra. Det blev i alla fall en rejäl genomkörare....

Hörde åter igen på radion idag problematiken med de nya chip-kortdragarna som gör att folk glömmer kvar sina kort. En spelbutiks-innehavare klagade bittert på att det var så många som glömde kvar sina kort så han fick sätta sig ner och ringa runt till en massa folk efter stängningstid och då fick han massa övertid och extrajobb. Ett tips: Påminn kunden så sparar du ganska mycket tid och trubbel. Inte värst svårt. Om han får så många kort kvar så måste det ju vara en lätt sak för honom att komma ihåg tycker man....Ibland ska saker verkligen krånglas till i onödan....

Missade för första gången på många år Fotbollsgalan. Som väntat gick Guldbollen till Zlatan och det går väl inte att säga emot. Han har ju ingen större konkurrens. Inte värst många svenskar som gör mål som han gjorde mot Palermo häromdagen.....
Att Frida Östberg fick Diamantbollen var väl kanske en lite större skräll, men säkerligen välförtjänt. Hon är en fighter utan dess like och det gör med största sannolikhet väldigt ont att möta Frida.
Får väl kolla in reprisen eller på nätet för jag vill gärna se Kalmarspelarna hyllas.

Av någon anledning så läste Lotta Bromé upp kungaparets schema för den här veckan i sitt radioprogram i eftermiddags. Jag kan säga att jag inte är det minsta avundsjuk på dem. Fatta vad sjukt trist att ha cirka tre fyra arrangemang per dag att närvara på. Att oavbrutet skaka hand med folk, alla sega middagar, alla audienser osv. osv. Måste vara en pina att representera Sverige år ut och år in. Skulle tro att kungen och drottningen hellre skulle vilja sitta hemma på Drottningholm ibland, kura upp sig i soffan och kolla in "Greys Anatomy" som vilka svenskar som helst....

Näe nu får jag ta mig i kragen och få färdigt den där annonsen innan det är mitt i natten....
Ses å hörs!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback