Tessans liv och tankar...

...just nu. Tungvindigt. Segt. Ja helt enkelt jäkligt trist allting...
Jag är depp för att jag fortfarande efter en hel lång vecka är lika jäkla förkyld och det verkar inte som om jag blir bättre. Trodde ju i min enfald att det skulle ha gått över vid det här laget men icke. Hostandet har i och för sig i stort sett upphört (utom när jag ska lägga mig eller på morgonen) men hela huvudet känns fortfarande som om jag gick inlindad i en kudde. Jag snyter mig var femte sekund. Ibland är jag helt igentäppt och kan inte ens få i mig lite Nezeril. Ibland så kan jag snyta ut halva hjärnan. Det tar liksom aldrig slut. Någon minut efter att jag har snutit mig så är huvudet lika fullt med snor igen...Böjer jag mig det minsta framåt så känns det som om öronen ska explodera. Kanske dags att få lite starkare grejer?
Åsa är min räddande ängel som tar hand om alla gympapass som jag egentligen skulle ha haft. Är evigt tacksam. Nu har jag ingen träning inplanerad förrän till torsdagen och då får jag väl hoppas att jag är bättre annars jävlar...
HATAR att känna mig såhär energilös, trött och irriterad hela tiden. Jag har så mycket jag vill göra men jag ids inte helt enkelt. Jäkla förbannade skitförkylning!