Piggelin
Ja herregud!!! Som jag redan har sagt tusen gånger i de senaste inläggen så snurrar världen fort för mig just nu. Det gör den i och för sig ganska ofta men nu har det varit extremt i några veckor. Trodde att det skulle lugna ned sig nu när träningen äntligen är igång men oj vad fel jag hade. Helt plötsligt stod jag där med fem träningspass att leda under en och samma vecka plus fem dagars arbete plus att det hela tiden händer nya grejer som ska tas hand om och fixas och ordnas. Jag skulle behöva minst 48 timmar på ett dygn. Ändå är jag helt piggelin. Jag hinner helt enkelt inte bli trött. Jag har hur mycket energi som helst känns det som. Vet inte varför men det bara är så. Kanske har det med min viktnedgång att göra? Kanske är jag bara uppe i varv och har svårt att varva ned? Kanske beror det på alla endorfiner som jag har chockat min kropp med? Inte vet jag men det gör absolut ingenting....det är en ganska nice känsla att känna att man orkar med nästan vad som helst...
Idag fick jag åter igen ta en vända till sjukhuset med Stefan. Den här gången så hade han skojbråkat med en kompis som hade vridit till hans arm ganska illa. Han var på Tingevi och höll på med KM när en av idrottslärarna ringde och berättade vad som hade hänt. Hon tyckte nog att Stefan skulle till sjukhus men själv vägrade han för han skulle ABSOLUT hoppa höjdhopp. Tror jag det. Han har tjatat om KM varje dag i över en vecka. Stefan är ganska lustig så på det viset för han idrottar ju nästan ingenting på fritiden men när det är KM i friidrott eller pingis eller Klasscup i fotboll så är han taggad till tusen...
Jag trodde ju inte att det var så illa så jag gav upp mina försök att få med honom till sjukhuset.
Sen tittade han upp till mig på jobbet och då fick jag nästan genast se att hans vänstra axel såg långt ifrån ok ut. Det stack liksom ut en kula utifrån skuldran. Såg skitkonstigt ut. Han propsade på att han skulle få stöta kula först ("för det gör jag ju med högerarmen") "Stönig" som en gris!!!
Till sist kom vi in till doktorn och han klämde lite lätt på axeln och sa att det troligtvis var ett ligament som hade sträckts ut och att han var tvungen att ta det lugnt i två veckor och inte anstränga armen. Jaha, tänkte jag. Det var en snabb undersökning...Men när doktorn höll på att gå så såg han hur Stefan grimaserade när han skulle ta på sig tröjan och då ångrade han sig plötsligt och gick tillbaka och klämde på lite andra ställen på axeln. Helt plötsligt så fick vi en remiss till Arvika imorgon för att kolla om det inte är en fraktur. Där ser man....
Verkar inte som om han har jätteont när han sitter stilla så vi får hoppas att det inte är något allvarligt. Hur som helst kan det bli ganska så svårt att få Stefan att hålla sig lugn i 14 dagar...
Ikväll körde jag även mitt fjärde träningspass för den här veckan. Idag var det dags för pump igen och det var nästan fullt hus nere i salen. Tyckte det flöt på bra men det kändes för egen del lite tyngre idag. Framför allt i ljumskarna där jag har träningsvärk sedan i tisdags.
Igår hade jag det andra cirkelträningspasset och körde helt slut på några stackars nybörjare...Herregud vad de slet! Vi har ju delat upp passen i två olika nivåer den här terminen och meningen var att onsdagspasset skulle vara en aningens lättare och inte innehålla några hopp. Därför var det nästan bara nybörjare med igår. Problemet är att av vad jag såg så verkade detta "lättare" pass vara jobbigare än det "svåra" så någonstans har vi tänkt lite galet tror jag...Ulrika bekräftade mina misstankar idag...Vi får se hur vi ska lösa detta...Hoppas bara att de vågar komma tillbaka. Eftersom man bestämmer intensiteten själv så går det ju faktiskt att fuska en hel del om man vill, men det gjorde INTE de här deltagarna om man säger så....gissar att en del kan ha ganska rejäl träningsvärk idag..hihi...
Imorgon bitti blir det först en tur till Arvika då med Stefan och efter det jobb och på kvällen ska vi försöka ta oss till hotellet för att bowla (längesedan sist nu) och käka lite mat. Lite annat fredagsmys än det vanliga skadar inte...
Natti natt
Idag fick jag åter igen ta en vända till sjukhuset med Stefan. Den här gången så hade han skojbråkat med en kompis som hade vridit till hans arm ganska illa. Han var på Tingevi och höll på med KM när en av idrottslärarna ringde och berättade vad som hade hänt. Hon tyckte nog att Stefan skulle till sjukhus men själv vägrade han för han skulle ABSOLUT hoppa höjdhopp. Tror jag det. Han har tjatat om KM varje dag i över en vecka. Stefan är ganska lustig så på det viset för han idrottar ju nästan ingenting på fritiden men när det är KM i friidrott eller pingis eller Klasscup i fotboll så är han taggad till tusen...
Jag trodde ju inte att det var så illa så jag gav upp mina försök att få med honom till sjukhuset.
Sen tittade han upp till mig på jobbet och då fick jag nästan genast se att hans vänstra axel såg långt ifrån ok ut. Det stack liksom ut en kula utifrån skuldran. Såg skitkonstigt ut. Han propsade på att han skulle få stöta kula först ("för det gör jag ju med högerarmen") "Stönig" som en gris!!!
Till sist kom vi in till doktorn och han klämde lite lätt på axeln och sa att det troligtvis var ett ligament som hade sträckts ut och att han var tvungen att ta det lugnt i två veckor och inte anstränga armen. Jaha, tänkte jag. Det var en snabb undersökning...Men när doktorn höll på att gå så såg han hur Stefan grimaserade när han skulle ta på sig tröjan och då ångrade han sig plötsligt och gick tillbaka och klämde på lite andra ställen på axeln. Helt plötsligt så fick vi en remiss till Arvika imorgon för att kolla om det inte är en fraktur. Där ser man....
Verkar inte som om han har jätteont när han sitter stilla så vi får hoppas att det inte är något allvarligt. Hur som helst kan det bli ganska så svårt att få Stefan att hålla sig lugn i 14 dagar...
Ikväll körde jag även mitt fjärde träningspass för den här veckan. Idag var det dags för pump igen och det var nästan fullt hus nere i salen. Tyckte det flöt på bra men det kändes för egen del lite tyngre idag. Framför allt i ljumskarna där jag har träningsvärk sedan i tisdags.
Igår hade jag det andra cirkelträningspasset och körde helt slut på några stackars nybörjare...Herregud vad de slet! Vi har ju delat upp passen i två olika nivåer den här terminen och meningen var att onsdagspasset skulle vara en aningens lättare och inte innehålla några hopp. Därför var det nästan bara nybörjare med igår. Problemet är att av vad jag såg så verkade detta "lättare" pass vara jobbigare än det "svåra" så någonstans har vi tänkt lite galet tror jag...Ulrika bekräftade mina misstankar idag...Vi får se hur vi ska lösa detta...Hoppas bara att de vågar komma tillbaka. Eftersom man bestämmer intensiteten själv så går det ju faktiskt att fuska en hel del om man vill, men det gjorde INTE de här deltagarna om man säger så....gissar att en del kan ha ganska rejäl träningsvärk idag..hihi...
Imorgon bitti blir det först en tur till Arvika då med Stefan och efter det jobb och på kvällen ska vi försöka ta oss till hotellet för att bowla (längesedan sist nu) och käka lite mat. Lite annat fredagsmys än det vanliga skadar inte...
Natti natt
Kommentarer
Trackback