Sorgens dag
Vaknar idag till nyheten av att minst 91 människor har dött i attackerna mot Utöya och Oslo centrum igår och troligtvis kommer den siffran att stiga. Kollar på norska polisens presskonferensen just nu och tårarna rinner kan jag säga. Det är så fruktansvärt hela historien. Så tragiskt. Så meningslöst. Så nära. Bombdåd och massakers inträffar ju då och då i oroshärder runtom i världen men när det inträffar tio mil hemifrån så känns det oerhört mycket mera skrämmande och verkligt på något vis....
Polisen har gripit en norsk 32-årig högerextremist för dådet och han verkar vara villig att låta sig förhöras om motivet till dåden. Det vill han säkert det jävla krypet för psykopater vill gärna visa upp för världen vad de har ställt till med. Han tycker säkerligen att han har en jäkligt bra anledning till att döda alla de där människorna. Har han agerat på egen hand så är det ju helt otroligt.
Mina tankar går till alla anhöriga, vänner, vittnen som har drabbats av denna oerhörda tragedi.
Jag såg en intervju med en pappa till en av barnen på ön som inte hade en aning om hans son levde eller var död. Man kan inte ens greppa den situationen...
Sen hörde jag en journalist som bevakade situationen på Utöya och han sa: "en dag som denna har man fått sett både det värsta och det bästa i människan" med tanke på alla civilister som hjälpte till i denna extrema situation. Det är ju det som ger en strimma hopp i denna hårda värld vi lever i. Katastrofer som denna leder ofta till att plocka fram det bästa ur människan. Vi vill hjälpa till. Bry oss om. Stötta. Trösta. I alla fall de flesta utav oss.
Tänker på alla ungdomar som flydde för sina liv. Tänker på vilka hemska scener de har bevittnat. Tänker på hur inträngda och maktlösa de måste ha känt sig med tanke på att de befann sig på en ö. Det är så tungt så man orkar knappt tänka på det...
Kram till alla norrmän denna sorgens dag.
Polisen har gripit en norsk 32-årig högerextremist för dådet och han verkar vara villig att låta sig förhöras om motivet till dåden. Det vill han säkert det jävla krypet för psykopater vill gärna visa upp för världen vad de har ställt till med. Han tycker säkerligen att han har en jäkligt bra anledning till att döda alla de där människorna. Har han agerat på egen hand så är det ju helt otroligt.
Mina tankar går till alla anhöriga, vänner, vittnen som har drabbats av denna oerhörda tragedi.
Jag såg en intervju med en pappa till en av barnen på ön som inte hade en aning om hans son levde eller var död. Man kan inte ens greppa den situationen...
Sen hörde jag en journalist som bevakade situationen på Utöya och han sa: "en dag som denna har man fått sett både det värsta och det bästa i människan" med tanke på alla civilister som hjälpte till i denna extrema situation. Det är ju det som ger en strimma hopp i denna hårda värld vi lever i. Katastrofer som denna leder ofta till att plocka fram det bästa ur människan. Vi vill hjälpa till. Bry oss om. Stötta. Trösta. I alla fall de flesta utav oss.
Tänker på alla ungdomar som flydde för sina liv. Tänker på vilka hemska scener de har bevittnat. Tänker på hur inträngda och maktlösa de måste ha känt sig med tanke på att de befann sig på en ö. Det är så tungt så man orkar knappt tänka på det...
Kram till alla norrmän denna sorgens dag.
Kommentarer
Trackback